Språkljuden som varit viktiga för människans överlevnad

Hur ett ord låter har oftast ingen koppling till ordets betydelse. Men det finns undantag. Ljudsymbolik verkar finnas i alla språk och måste ha haft en evolutionär fördel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Olika typer av ljudsymbolik är vanligt barnspråk och finns i alla språk. Att studera ljudsymbolik är ett sätt att titta in i vår evolutionära historia. Ljudsymboliken måste ha haft en funktionell fördel, säger Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.

Språkfrågor om ljudsymbolik, fonestem och ikonicitet

Kan vissa ljudsammansättningar antyda betydelsesammanhang? Till exempel skr- i ord som skratta, skräna, skrapa, skramla, skrämma och skryta?  Eller gl- som i ord som  glipa, glappa, glimma, glänsa, glöda.

Hur uppstår fonestem i språket? Till exempel att sp- används i ord som betyder något vasst, smalt och ofta långt som till exempel spjut, spak, spett, spjäle, spira och spång. 

Finns det fonestem i alla språk? 

Varför börjar många negativt laddade ord på sk- som till exempel skuld, skam, skända och  skolk?

Hur tar man reda på om det handlar om ljudsymbolik eller bara slump?

Lär dig mer om ljudsymbolik

Titta på avsnittet om Språkets mest basala ljud med Niklas Erben Johansson, från Axess (från april 2022).

Läs krönika Kan vi höra ljudet av ljus? av Alexander Katourgi från språkkrönikan.se, (från 2018).

Läs artikel Därför är en häst inte en gris av Christian Ahlskog från Språktidningen (från 2016).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om  ljudsymbolik. Programledare Emmy Rasper.