Snösmocka och stökväder – så skapas väderspråket

Splittrat regn, moln som sjunker ihop, snösmockor och vädervarningar. Hör om orden och uttrycken som används för att beskriva väder, från SMHI:s sakliga facktermer till kvällstidningarnas löpsedlar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns en härlig språklig kreativitet i löpsedelsord som snösmocka och stökväder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Till skillnad från kvällstidningarnas kreativa väderspråk arbetar SMHI med att ge väderprognoser med ett sakligt språk. På myndigheten finns ett kompendium från 1984 som ger vägledning vid språkliga diskussioner.

– Vi har ett jättekompendium rån 1984 som vi ofta går tillbaka till när det kommer upp språkdiskussioner. Vi har förnyat det gång på gång, men går ofta tillbaka till det här ursprungsdokumentet, säger Kristin Hallberg, prognosmeteorolog på SMHI.

Språkfrågor om väder, SMHI, snö och regn

Varifrån kommer orden snösmocka? Hur uppkom det och hur gammalt är det?

Varför säger meteorologer “nysnö”, all snö som faller är ju ny?

Vad menar meteorologerna  när de säger “splittrat regn” och är det samma sak som ”spridda skurar”?

Varför heter det snålblåst och hundväder?

Har ”ur” i uttrycket ”ur och skur” något att göra med väderfenomenet när det är regn i hela luften?

Lär dig mer om väderspråk

Se filmen Vad är konvektion? från SMHI (från maj 2020).

Läs artikeln Väderspråk: vad betyder orden? från SMHI.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristin Hallberg, prognosmeteorolog från SMHI. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.