Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Prefixet ”be” kom in i svenskan under senare delen av 1300-talet. Vi lånade in många ord från tyskan som hade den här förstavelsen och sen började vi bilda egna be-ord, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Be – ibland ganska meningslöst

Men vad tillför egentligen ”be” i början av ett ord? I vissa fall väldigt lite. Till exempel ”främja” och ”befrämja” har i stort sett samma betydelse. Men i andra fall blir ordet svårbegripligt utan ”be”, exempelvis ”bekymra” där ”kymra” inte är ett ord.

– En tredje kategori är de be-ord där det finns ett ord utan prefixet be, men det är svårt att förstå hur de hänger ihop. Till exempel tala – betala eller skriva – beskriva, säger Ylva Byrman.

Be – kan förändra hela ordet

– Där det har en transitiverande funktion, alltså det ändrar ordet så att det kan ta ett objekt. Ett exempel är skylla och beskylla. Man kan säga ”De skyllde på sin pappa” men man kan också säga ”De beskyllde sin pappa”. I det senare exemplet behövs inte ”på”, förklarar Ylva Byrman.

Språkfrågor om ”be”

Vad kallas konstruktionen med ”be”? Vad händer med ord som börjar med ”be”?

Är beskonad ett ord?

Vad betyder ”bedravar”?

Varför betonar vi första stavelsen just i ordet ”bearbeta”?

Är ”befläckad” ett negativt ord? Är en espresso macchiato en espresso befläckad med mjölk?

Kan man alltid använda ”besitta” som synonym till ”ha”?

Mer om prefixet be-

Läs om be- i SAOB.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.